Monthly Archives: november 2011

Idag har Chilli och jag varit och tävlat agility inofficiellt i Älmhult! En sak som är värd att nämna är att detta var Chillis och min allra första tävling på bortaplan. Och jag är jättenöjd! Även om vi blev diskade båda gångerna på säcken så är jag riktigt nöjd ändå..

Här har vi dagens resultat. Läs mina kommentarer om loppen och se filmerna precis nedanför..

Hoppklass 1

Här var jag riktigt nervös i starten. Jag hörde inte domaren vissla i visselpipan och jag var allmänt rädd för att Chilli inte skulle starta över huvud taget. Men det började bra! Vi körde en flygande start som vanligt och hon hängde faktiskt på. Sen kom vi fram till andra tunneln och jag hade väl hunnit bli lite väl självsäker där och visade inte tillräckligt tydligt att hon skulle in i den. Så där blev det en liten vägran. Men det rättade vi till och fortsatte mot säcken. Där visste jag ju redan innan vad som skulle hända, så det var ingen chock direkt att hon vände och kom ut samma väg igen. Vi får träna mycket mycket mer på den! Men sen fortsatte det bra. Slalomen klarade hon fint och jag är mycket nöjd med loppet. Jag önskar ju dock att hon hade kunnat vara lite snabbare. Men det kommer nog senare när vi båda blir lite säkrare på banan!

Öppen hoppklass A

Här gick det kanske inte riktigt lika bra som i första klassen. Chilli sov mellan loppen och det märktes lite grann, för hon var ganska trött.. Men vi började och det kändes bra ändå. Hon tappade lite fokus innan slalomet, men det gick och vi fick konstigt nog ingen vägran där. Slalomen var felfri (dock inte speciellt snabb) och vi körde vidare mot tunneln och gjorde ett fint bakombyte innan den. Sen gick allt bra. Fram till säcken då. Den hoppade vi över, (inte bokstavligen). Vi struntade i den. Jag kände inte för att misslyckas mer med den. Så vi sprang medvetet förbi den. Vi får träna mer på den innan vi börjar ta den på tävlingar. För Chillis skull. Hon gillar den verkligen inte! Och det är så synd, för hon kan ju allt annat…. Men vi jobbar på det. Sen hände det konstigaste och mest fruktade av allt! Chilli lämnade banan. Hon lämnade mig, ensam! Det var precis som att hon tappade bort mig för ett tag. Jag ropade på henne, men det verkade inte som att hon hörde mig… Konstigt. Men jag är överlycklig över att hon kom tillbaka och vi fortsatte och slutförde banan. Tänka sig, ändå. Jag dog inte! *Ha ha*

Egentligen hade jag anmält mig till öppen hoppklass B också. Men både Chilli och jag hade ”fått nog” och var faktiskt väldigt nöjda för dagen. Det var svinkallt och Chilli var trött så jag tyckte att det kändes bra att avsluta där vi gjorde.

Tack för en underbar tävlingsdag, älskade Chilli! Min fina vän! Och tack snälla mamma som filmade!